Var kan man svalka sig?

Nu åker vi från Svartberget ett par dagar,
till stugan i Sjöbotten där vi kan svalka oss i vattnet.
Drentarna följer med och Mora ska få lära sig simma med oss andra.

Dare åker till sin fodervärd Sebastian

Så var det Dares tur att åka till ett nytt hem hos sin fodervärd Sebastian med Gordonsettern Zigge och flickvännen Anna (som snart tar sin jägarexamen och vi håller tummarna). Zigge fick busa med de stora drentarna och naturligtvis fick han bekanta sig med de små också. Här på bilden ser Dare upp på sin stora lekkamrat och verkar tycka att han är rätt OK!

Sebastians mamma Ingrid fick vi också träffa och det var så trevligt. Sebastian behövde en som körde de många milen till Luleå medan han tog hand om Dare och Zigge i bilen.

Vi önskar er många fina dagar med Tallmora Blystras Dare!

Visst önskade vi sommarvärme!?

Men någon måtta får det väl vara på värmen
29 grader celsius i skuggan kan vara aningen för varmt. Smågrisarna som bor i sommarladugården är inte rosa längre utan illröda av solen. Trots att de har skugga hela dagen av träden så bränner strålarna deras skinn. Vi får nog lättstekt fläsk innan de går till slakt om vädret fortsätter så här.
Gaia vet i alla fall vad som passar bäst
vid sådana tillfällen, finns en damm med vatten så kliver man helt enkelt i. Vad gör väl det om några av mattes blomster tippar lite hit och dit, de ska ju ändå vissna till hösten. Nu är det bara Mora och Dare kvar av kullen
och imorgon åker Dare iväg norrut till Luleå. Sebastian som ska vara fodervärd kommer och hämtar honom på em eller kvällen. Det blir lite annorlunda för oss här hemma eftersom de två valparna har lekt väldigt bra tillsammans.

Dare får en Gordonsetter vid namn Zigge till kompis. Han kommer kanske att vistas hos oss ibland när Sebastian och Anna inte kan ha Dare med, tex till Vasa i Finland där Anna kommer ifrån. Rabiesvaccinering behövs för att resa fram och tillbaka, det tar ju lite tid med den vaccineringen.

Vi tycker det ska bli mycket spännande att höra vilka skillnader Sebastian ser på en Gordonsetter och en Drentsche Patrijshond, både vad gäller mentalitet och dresserbarhet.

Lotta/Lysti och Max har flyttat

I söndags var det dags att ta adjö av tikvalpen Lotta som kommer att kallas Lysti. Matte Marit kom med sin pojkvän Jörgen från Röros i Norge på lördagkväll för att hämta henne. Det riktigt lystrade i Marits ögon när Lysti smög upp i hennes famn och jag tror minsann det var kärlek vid första ögonkastet. Efter en natts sömn bar det av hela långa vägen till Norge med en liten drent. Carina och Linda kom tidigt på måndag förmiddag för att hämta hem sin valp vid namn Max. Lystra anade vad som skulle hända och blev aningen uppskruvad. Den här gången hoppade hon in i den främmande bilen för att kolla. Jag tror hon visste att en valp till skulle åka iväg. Max får vi möjlighet att träffa eftersom han bara kommer att bo i Bjurholm. Han får en aktiv familj att växa upp med och verkar vara efterlängtad.

Vi önskar båda familjerna många härliga år med en Drentsche Patrijshond!

Glädjen stod högt i tak!

Så kom hon äntligen på besök, den efterlängtade Esther Hoeksema. Hon och hennes pojkvän Pieter semestrade med husbil från Holland till Svartberget för att besöka Tallmora kennel. Vår familj känner oss hedrade och ödmjuka över deras besök!Som tur var hade vi kvar fyra av sju valpar så Esther kunde ta sig en titt på dem. Att få en god kännare av rasen som berättar vad hon ser i de snart nio veckor gamla valparna är guld värt för mig som ny uppfödare av Drentsche Patrijshond.
Ellen var verkligen glad att få sin PRAO-handledare på besök och vi hoppas att de vill återvända till Svartberget fler gånger och kanske under en myggfri årstid. Pieter tyckte att det hördes spännande att åka skidor efter hundarna och om de kommer under vintertid ska dom givetvis få prova den härliga upplevelsen.

Valpavlämning = kaffe och sånt´.

Kaffebryggaren gick varm och Ellen hade bakat bullar och blåbärspaj. Alla förberedelser var gjorda och under lördagen väntade vi den första besökaren som skulle hämta sin valp. Sandra var först och kom med sin väninna från Gävletrakten. De hade åkt många timmar och stannade över en natt innan de vände åter med Sandras valp Bobby. Maken och barnen väntade med spänning på att mamma skulle komma hem med den nye familjemedlemmen.
Kul att en valp hamnade hos en holländsk familj som flyttat till Sverige.

På söndag eftermiddag anlände Sigvard och Siv från Kristinehamn. De hade övernattat på sin väg till Tallmora kennel. Hos den familjen finns två äldre hundar, en Vorstehtik och en Borderterriertik som kommer att bli nya lekkamrater till Delfi. Efter en natts sömn lämnade de Svartberget med en liten tik av rasen Drentsche Patrijshond.

Lite underlig känsla för en Vorstheägare som fött upp och jagat med den rasen i många år. Hoppas verkligen Delfi visar upp sin jaktbarhet för hans jägarkamrater så Sigvard inte behöver skämmas.

Casper han fick åka bil till Umeå och flyg till Stockholm. Patrik och Clara kom med hyrbil från Umeå flygplats på måndag. Det blev en kort samvaro innan de vände åter med sin valp i den lilla flygväskan för husdjur. Clara hann leka på gräsmattan och mysa med Casper innan han packades ned och de återvände till de hemmavarande, mamma Agneta och syster Annie. Nu har vi fått träffa hela Caspers familj.

Freestyle och jakt för en Drentsche Patrijshond, det låter kul tycker jag.

Vi önskar er lycka till med er Drentsche Patrijshond!

Sista veckan innan flytten

Vad har nu matte hittat på?
Alla valparna sitter och kliar sig som om dom hade loppor eller löss. Det är klart att får man något konstigt runt halsen så kliar det ju, men den här gången hjälper det inte. Detta något sitter fast och irriterar....det är ett låtsashalsband av resårband.Så plockar jag fram tunneln som vi fick från Hundaffärn´.
Nu glöms kliandet bort och det blir full fart på både stora och små. Mamma Lystra går in och vänder sig om inne i tunneln, inte bara en gång utan flera gånger. Det prasslar så roligt och valparna blir helt vilda av förtjusning. Ibland springer de igenom, ibland kryper de under, en försöker apportera den stora men lätta tingesten och några försöker klättra upp på den. Att krafsa med klorna på tyget ger också ett nytt roligt ljud.

Efter några minuter måste vi hejda leken för det här blev bara allt för kul. Lystra lägger sig på golvet och bjuder på lite diande och vi ser förvånat på. Inte har hon mycket kvar att bjuda på men de som hinner dit smackar ljudligt och Lystra verkar njuta av att kunna lugna ned de små, som egentligen är rätt stora nu.

Nu håller det faktiskt på att kännas som jag också är redo att klippa banden till valparna. Som jag ser det är de väl förberedda på att hamna i ett nytt hem. Jag hoppas verkligen att ni får tid att njuta av er Drentsche Patrijshond som jag har fått göra. Det ska bli trevligt att träffa er alla. Välkomna!

Dagens höjdpunkter är maaaaat!

När valparna är ute och ytterdörren öppnas så är uppmärksamheten stor. Kanske hörs ett ljud av matkärlet och så är alla valparna uppe på benen. Det blir en liten konst att få ned matskålen utan att någon valp tippat den, eller landat i den, i sin iver att få mat så fort som möjligt. När så alla har begravt sina munnar i maten blir valparna till en liten drentstjärna med darrande svansar. Efter maten är uppäten försöker de alla få sig en sista bit mat genom att slicka varandras nosar. Om någon fortfarande har mat kring munnen hoppar Lystra in för att tvätta bort det sista.

Idag har det varit varmt och valparna har naturligtvis färskt vatten för att dricka när de vill. Nu är det inte länge kvar innan de ska till sina nya hemmiljöer.

Dagbarnsbesök i valphagen

Visst bör man bjuda in dagbarn för besök när man har valpar. Mari som varit dagmamma till ett av mina barnbarn fick en ibjudan och hon tackade ja. Barnen hann både med att träffa valparna, katten, grodyngel, duvor och kalkoner. När så fikat var avklarat och alla hade packats in i bilarna så säger en av pojkarna förväntansfullt till Marie:
-Visst ska vi fara hit en annan dag också!

Jag tror bestämt att dom hade en trevlig vistelse här, trots det något kyliga vädret.

Valparna får springa ut på tallmora!

Tallmora kennel har fått sitt namn av att platsen där vi byggde vårt hus, den kallades just för tallmora.
När jag var barn hade mamma sina tvättlinor mellan tallarna och vi fick hänga tvätt och hämta in den därifrån. På åkern bakom tallarna var det varmt och bördigt och där odlades grönsaker och potatis. Nu har vi bara potatislandet där och mina föräldrars tjurkalvar går och betar och "brölar" strax bakom huset.
Valparna fick följa med mig över den lilla åkern idag och bort till skogsbrynet. Det var mycket spring i benen men dom höll sig väl samlade runt mina ben. Kameran gick varm och jag fick några fina bilder av valparnas första stora äventyr mot storskogen vid tallmora.

Svårsåld....hm..... valp!

Kameran ligger framme så att den nås väldigt lätt ifall det finns möjlighet till fina fotomotiv eller som här, lite lustiga.Den här dagen hade jag hittat en ny kul leksak att lägga in i hagen där valparna sov. När de vaknade blev det utforskning av trumman. En av valparna kröp ganska snabbt in och började skälla. Jag kan ju inte påstå att de är förskräckta eller rädda för nya saker.